En av få fördelar med att ha en liten häst är att hennes mankhöjd är något anpassningsbar. När hon behöver vara en D-ponny så kan hon vara 148 cm prick och när hon behöver vara storhäst kan hon vara 158 cm, det går liksom att dra till med lite vad som passar för stunden. Idag var hon nog nästan 159 cm, för jäklar vad hon hoppade! Vi tränade tillsammans med (de riktiga) storhästarna för första gången och hon levererade. Mjuk och fin i både munnen och kroppen, vilket är så otroligt skönt för då kan jag fokusera på allt annat. Att hon är uppmärksam och lyssnar för små hjälper ska bara fungera, det ska jag inte behöva kämpa så mycket med som jag har gjort tidigare. Istället kunde vi tänka "ös" och "framåt" och lyckades sträcka ut oss i de där fyra galoppsprången som jag först inte förstod hur vi skulle klara. Var dock lite roligt när Storhästx1000 sedan kommer och måste hållas tillbaka för att han helst tar avståndet på tre språng. Det är sådant som gör att jag vill ha en E-ponny kategori, haha!