Nu går Wilma i en mindre hage eftersom hon går själv (fun fact: hon blev utslängd från den stora stohagen för att hon mobbade de andra hästarna), men jag behöver aldrig någonsin gå in i den och hämta henne. Det räcker med att jag ställer mig vid grinden och ropar på henne så kommer hon lunkandes. Om jag däremot står för länge och bara klappar på henne utan att varken ge henne mat eller ta in henne till stallet blir hon lite uttråkad och går iväg igen. 

Uteritten igår var galet mysig! Det snöade ganska ordentligt men blåste ingenting. Wilma var lite skeptisk till snön eftersom att vägen vi ridit säkert 100 gånger då såg lite annorlunda ut och hon var ganska pigg eftersom hon bara skrittades igår, men jag tycker att det gick ganska bra ändå. Imorgon ska hon skos, så efter det sätter vi igång som vanligt igen! Jag hade på mig tre långärmade tröjor + en dunväst, tjocka handskar, underställsbyxor och tjocka ridbyxor, dubbla strumpor och ludd på sadeln = frös bara om tårna. Att ha häst under vintern är nog det effektivaste sättet att lära sig att klä sig varmt! Fick dock glida ner ur sadeln så långsamt jag kunde för att det inte skulle kännas som att mina tår krossades när jag landade på marken.